assistansbloggen

Minnen från Mallorca. Dag 1. Välkomstträff och en tur till stranden

Spanien tema på VHs Välkomstparty

'

Otroligt god mat serverades på hotellet

O

Lekar och Charader 

Bästa hjälpmedel, så att alla kan bada!

Förberedelser inför vattenskidåkning

En modig tjej och herr Papegoja

Tiden går så fort och det är svårt att inse att det snart är det jul! Sist som jag bloggade var VH assistans på Mallorca vilket känns väldigt länge sedan. Det var i slutet av augusti och man var då full av energi efter en rolig samt solig vecka. Jag älskar värme och för mig får det gärna vara sommar året runt. Trots att vi gått mot betydligt mörkare tider, så har denna höst varit fylld av minnesvärda stunder med assistenter och kunder.

I september hade vi en hästaktivitet. Våra kunder fick denna dag prova på att rida, åka häst och vagn samt pyssla om hästarna i stallet. Även de treåriga barnen vågade sig upp på hästryggarna.  Man blir så imponerad när man ser hur modiga de är trots sin ålder.

I oktober vann VH assistans upphandlingen av utförandet av personlig assistans i kommunal regi för Östermalm. Det har varit en lärorik och händelserik tid med rekrytering, utbildning, team building och personalmöten.  Det är så roligt att få lära känna nya kunder och assistenter, och jag ser framemot ert deltagande på kommande event och utbildningar.

I mitten av oktober blev det Londonresa för arbetsledare från Lycksele. Jag hade med mig två duktiga föreläsare och vi såg till att det blev en upplevelseresa för våra duktiga arbetsledare. Ett minne var att få besöka Jamie Olivers restaurang. Då jag är intresserad av matlagning samt att avnjuta god mat, så var detta en matupplevelse och ett tips för er som besöker Covent Garden. Bra pris och en av det godaste kycklingsalladerna jag har ätit! We will Rock You är en musikal, som jag rekommenderas varmt! Otroligt duktiga sångare.

Därefter och väl hemma i Sverige så ordnade Vera och Herman party på Polismuseet. Herman hade blivit fången av tjuven och vår uppgift var att leta nycklar tillsammans med polisen för att släppa Herman fri. Tjuv och Polis som slutade med att Herman släpptes fri och vi kunde avnjuta pannkakor och glas.

I slutet av oktober lanserades vår nya webbkanal Assistans.tv. Här följer man personers vardag samt debatten om personlig assistans. Detta är en levande webbsida och ni är välkomna att maila in er egna filmer. På webbsida kan man b la följa Emelies vardag. Emelie är en otroligt levnadsglad och positiv tjej som sprider sin glädje via webben.

Sista oktober var det dags för vårt årliga Halloween party. Det var öppet hus på kontoret och mina kollegor hade bakat skrämmande bakverk. Det var allt från chokladbollar i form av spindlar, spökkakor och blodpopcorn. Själv var jag utklädd till skelett. Vi hade olika skräck lekar och hela kontoret var dekorerat med spindelnät, spindlar, dödskallor och vampyrer.

Förra fredagen var det Idol. Jag vill tacka TV4 som gjorde det möjligt för våra kunder med familj att få VIP biljetter till livesändningen.  De fick träffa sina idolerna, mingla och njuta av showen. Det var mycket uppskattat, Tack!

Idag har vi haft aktivitet på Globen. Våra action kunder har sett Monster Jam. Det är stora monster bilar, som underhåller publiken med en häftig freestyle show.

Jag vill avsluta med att gratulera min kära syster Veronica: GRATTIS!. Igår var det Leva galan på Clarion hotell i Stockholm och jag fick då följa med min syster som var nominerad till årets blåslampa. Hon fick utmärkelsen för Assisatnsuppropet och för sitt mångåriga arbete för personer med funktionshinders rättigheter. Min mor och jag var så stolta när Veronica inför 600 personer fick ta emot priset och höll ett mycket rörande tal. Jag vet hur mycket jobb du lägger ner för att hjälpa andra, och man önska att du ibland tog lite extra hand om dig själv. Jag inser vid dessa tillfällen att det behövs fler människor som står upp, vågar samt orka kämpa för människors rättigheter och lika värde. Jag är så stolt över det jobb som du dagligen gör för att hjälpa andra och du kommer alltid att vara min förebild!

Imorgon är det en ny arbetsvecka med rekryteringar och personalmöten. Det är även dags att sammanställa vårens aktiviteter och resor! Jag kan avslöja att det blir skid- och solresor samt nyttiga utbildningar och roliga aktiviteter! Ha en bra vecka /Caroline

Det börjar bli höst i hela vårt avlånga land, och skillnaden mellan Londons varma grönska och vårt nordliga klimat blev påtaglig när vi väl återvänt hem.

Plötsligt vaknade vi en morgon med ystra flingor som föll utanför fönstret, snart vräkte snön ner i en ursinnig blåst, barnen byggde snögubbar och fram kom pulkorna för en svischande tur. Vinter redan?

Skönt att vi har en fullspäckad aktivitetshöst att se fram emot. Här i region Lycksele har vi precis startat FUNK, och varje vecka dansar ungdomarna i hotelldiscot så det står härliga till.

På lördagar har vi ponnypyssel för alla som drömmer om en egen häst att ta hand om, och för de som är sportintresserade åker vi på hockeymatcher.

Under höstlovet tänker vi vara flärdfulla som omväxling till vardagen och ägna oss åt party, styling, shopping och dans.

Längre fram när det börjar lacka mot jul får vi lära oss att slå in läckra paket och innan dess ska vi bland mycket annat hinna med en äventyrsdag.

Aktiviteter är viktigare än man tror, det ger gemenskap och glädje, och framförallt en anledning för oss alla att prova på något nytt eller göra något bara för vår egen skull.

Vi ser fram emot många mysiga höstkvällar i härligt sällskap, för visst kommer ni?

Trevlig helg!

Hälsningar Rose-Marie och Agnetha

Att utbilda sig är viktigt för alla, och vi i region Lycksele är just hemkomna från en arbetsledarutbildning i London. Helt fantastiskt! Duktiga föreläsare som engagerade, informerade och inspirerade oss om viktiga frågor inom arbetsmiljö, lagstiftning, bemötande och mycket annat.

Intensiva dagar från tidig morgon till sena kvällen, det är tur att vi är ett morgonpiggt gäng vana att gå upp i ottan.

Förutom heldagar på skolbänken hann vi också med att äta gott hos Jamie Oliver, dricka afternoon tea och titta på London från ovan i London Eye. Vi shoppade förstås, pundet kostar inte längre 15 svenska kronor utan mer hanterbara 11 kronor, vi förlorade oss i gyckel och magi på leksakshuset Hamleys där Harry Potters värld blev ett oförglömligt minne. En kväll rockade vi loss, länge och högt, till Queen-musikalen ”We will rock you”.

Fast allra bäst, tycker i all fall vi, var den goda samvaron, med trevligt sällskap, gemenskap och samtalsämnen som rörde och berörde oss alla.

Stort tack till er arbetsledare som deltog, vilken otrolig kunskap om personlig assistans som ni har och vilken förmån för oss att få lära känna er i detta sammanhang!

Stort tack också till Caroline, Linnea och Sussie, som planerat, undervisat och genomfört hela konferensen.

Den extra Londondagen bjöd SAS på, och vi ser det helt enkelt som så att dagen på Heathrow gav oss oanade insikter i lyxshopping och förmedlade en doft av stora världen. Men nog var det skönt att återigen landa i den lilla världen.

Vi ser fram emot att träffa er igen på nästa arbetsledarutbildning!

Hälsningar Rose-Marie och Agnetha

Hej!

Jag heter Sara och jobbar på kontoret i Stockholm som kontorsassistent. Det är oftast mig ni pratar med när ni ringer och har frågor eller behöver hjälp med något.

På VH Assistans jobbar vi mycket med att både kunder och assistenter ska känna sig trygga i sitt hem och på sitt jobb, och vi försöker göra miljön så säker och trivsam som möjligt. Varje år håller vi flera viktiga utbildningar för våra assistenter, just för att säkerställa tryggheten för alla. Om olyckan skulle vara framme, är det otroligt viktigt att vi har kunskap om hur vi ska agera och hantera situationen på bästa sätt. Att vara förberedd på vad som kan hända hjälper oftast långt, när varje sekund kan vara livsviktig.

I förra veckan hade våra assistenter i Stockholm brandutbildning, där fick vi testa på att både släcka bränder, prova brandsläckare, rökdyka och ta oss ut ur rökfyllda rum. Och såklart även lära oss om vad man ska göra om det börjar brinna och vad man kan göra för att förebygga en olycka. Jag tror att vi alla blev lite chockade över hur snabbt det kan gå och hur lite det krävs för att skapa en riktig katastrof. Visste ni att ett rum kan vara helt nedbrunnet på 3 min eller att man inte ska lämna telefonladdare kvar i väggen när man har laddat klart telefonen? Så dra nu ur alla sladdar ni inte använder och stäng av alla apparater när ni är klara med dem. På det sättet sparar man både el, och kanske även livet, om det vill sig illa.

Det här är vad som kan hända om man försöker släcka brinnande olja i en stekpanna, med vatten! Använd brandsläckare istället!

Tänk vad snabbt tiden rusar iväg, ännu en härlig arbetsvecka har passerat.

Härlig därför att jag hunnit jobba ett par dagar med min nya duktiga kollega, fått träffa många av våra trevliga kunder, haft inspirerande samtal med några medarbetare och intressant mejlväxling med andra.

Härlig därför att jag har ett intressant arbete med nya utmaningar att gå till varje dag, härlig därför att jag har en älskad familj att leva med och i.

Arbetsglädje är viktigare än man tror, både för den enskilde men också för kollektivet. Arbetsglädje brukar tursamt nog vara smittsamt. Jag tycker faktiskt att man känner om det finns arbetsglädje på en plats eller inte.

En av mina första extrajobb var som kassörska i en livsmedelsbutik, och inte var det roligt alla dagar att plocka varor, men vilken arbetsglädje vi i gänget hade, och hur vi skrattade oss genom både lökrensning och felbeställningar.

Jag tänker ofta när jag ser mig omkring i samhället på alla dessa liv som framlevs, på olika sätt, med olika förutsättningar och i helt olika miljöer.

Det är fascinerande att vissa saker är så rätt för en del, men helt fel för andra, och då tänker jag inte bara på religion, matkultur och etnisk tillhörighet, nej, jag tänker på saker som klimatzoner, urbant eller landsbygd, arbetsuppgifter, olikheterna i var kvinnas och mans sätt att leva.

Mångfald är berikande och jag vaknar som en lycklig människa varje dag, med goda förutsättningar att leva det liv som passar just mig, precis som de allra flesta i vårt land.

Nu är det fredag afton, en lång, ledig helg väntar, så njut av den, det tänker jag göra, nästa vecka tar en ny härlig arbetsvecka vid.

Trevlig helg!

Då jag till vardags arbetar med språk, information och kommunikation, något jag gjort under hela mitt yrkesliv, tycker jag det är spännande se hur många olika sätt vi människor pratar på; med tal, med tecken, med bilder eller handdatorer, men också hur snabbt ett budskap förvandlas efter att ha passerat några munnar eller kommunikationskartor. Jag fick själv en helt annan syn på vikten av kommunikation, när mitt ena barn föddes med autism och har vuxit upp med stora språksvårigheter.

Det har varit en nyttig erfarenhet som lärt mig massor, framförallt om den ljudlösa kommunikation som kroppsspråk och ansiktsuttryck står för, och om vilken betydelse ett enda litet n  eller r i slutet av ett ord kan ha.

Vårt sätt att samtala är en del av vårt sätt att bemöta andra människor, och just bemötande är bland det viktigaste som finns, inte minst när man arbetar med personlig assistans. Ett bra bemötande kan bland mycket annat vara skillnaden mellan en bra eller dålig arbetsinsats, ett vunnet förtroende eller ett avfärdande, en kul eller miserabel dag.

Själv är jag väldigt förtjust i det gamla hederliga kärleksbudskapet, som lite fritt tolkat säger ”bemöt andra som du själv vill bli bemött”.  Jag försöker leva efter det, både som yrkesmänniska och privatperson, även om det inte alltid är enkelt. Jag tycker  nämligen oerhört illa om när någon brister i respekt mot andra, kanske för att respektlöshet innebär att man passerar en gräns som aldrig går att gå tillbaka över. Ett respektlöst bemötande går varken att ta tillbaka eller göra ogjort.

Och handen på hjärtat, vem vill ha kollegor som inte är kamratliga, kompisar som aldrig erbjuder en väntjänst, eller grannar som är ohjälpsamma?

Hej!

Jag heter Cecilia Gabrielsson och jobbar som Etableringsansvarig och sitter i Umeå, denna vecka är det min tur att blogga och jag tänkte börja med att presentera mig själv lite grann!

Är 47 år och har två barn på 19 och 17, en röd tråd i mina tidigare arbeten har varit affärsutveckling och det är en roll jag trivs i. Ser fram emot att få vara med och utveckla VH assistans och att själv utvecklas i företaget.  Har börjat min första månad med att sätta mig in i hur assistansersättningen fungerar och förstår att det är en djungel av lagar och regler som ofta sätter käppar i hjulet för de funktionshindrade.

Har följt med Regionschefen i Umeå på kundmöten och varit på läger i Munkviken och fått träffa kunder och anställda. Inspirerande människor med olika livserfarenheter och en ny insikt för mig! Att vara med på lägret i munkviken var jättetrevligt och lärde mig mycket genom att prata med kunder och personal och fick jättebra feedback på alla resor och aktiviteter vi anordnar som är väldigt uppskattat.

 Lägger in en bild på min utstyrsel när vi hade discokväll och en bild på stora badardagen.

Varma hälsningar från Umeå!

Hej på er!

Hoppas att ni alla har fått möjlighet att njuta av det vackra vädret som nu kommit till Sverige.

Jag gör det inte, då jag tillbringar hela mina dagar instängd på kontoret och sen fast framför Tv:n för att följa Fotbolls VM.  (Dock, helt självvalt!)

Jag tänkte ägna dagens blogg till att dels återkoppla till min blogg i måndags gällande kvaliteten på assistansen men också för att mer konkret gå in på vad jag arbetar med just nu och hur det hänger ihop, jag har ju en relativt osynlig roll i företaget idag utåt, men jag tror inte att den är lika osynlig internt.

Det som jag har fokuserat på mina första månader i arbete är arbetsmiljö, och mitt fokus är arbetsmiljön ute i alla arbetsgrupper och för varje enskild medarbetare. Hur ska vi arbeta med arbetsmiljö och vilka verktyg ska vi använda oss av i det arbetet och hur ska vi kunna göra det enkelt, effektivt och faktiskt, intressant.

Ni kommer alla under hösten att ta del av det här och förstå det arbetet som pågår och har pågått.

Och nej, det här är absolut ingenting nytt och ingenting som vi själva väljer till, utan det här görs hela tiden och baseras på lagstiftning, vi ska bara göra det lite annorlunda och lite bättre framöver.

Allt det här handlar om systematiken, att ha tydliga instruktioner, rutiner och att dokumentera, det är också den svåra delen, hur säker ställer vi att allting dokumenteras på rätt sätt överallt och hur utformar vi rutiner och arbetsmiljödokument som är helt applicerbara på just vår verksamhet och som går att använda oss alla kunder och arbetsgrupper, och inte för att bara göra ”jobbet” utan för att få fram rätt information och se dem som ett hjälpmedel i arbetet för att höja kvaliteten på assistansen.

Som ni säkert förstår så är det många, många dokument och handlingsplaner som ligger bakom det här arbetet för att kunna få allting att fungera hela vägen ut och att alla ska känna sig trygga i det här.

Att arbeta med arbetsmiljöfrågor är för mig väldigt viktigt, det är sättet att kunna mäta status i en arbetsgrupp på, men också ett sätt att se på vilken assistans som levereras till kunden.

Att se till att alla medarbetare har en fungerande arbetsmiljö och att värna om varje enskild medarbetare är grunden till att kunna leverera kvalitativ assistans, det är att kunna kontrollera vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Åtgärda de brister

som finns, men också att tillgodose behov som varje enskild individ har. Arbetsmiljö är egentligen allting som rör enskild medarbetares arbetssituation men också arbetsgruppens.

Ja, som sagt det är vad jag arbetat med ett litet tag och kommer fortsätta med framöver, men när alla rutiner och dokument är integrerade i verksamheten och används så kommer det att gå av sig självt, då har vi uppnått systematiken i arbetet, vilket är det jag strävar och vilket kommer att bli väldigt, väldigt bra, det är jag övertygad om.

Så det var allt för mig för den här gången, Önskar er alla en fantastisk sommar och att vi ses därute snart. Ta hand om er och varandra!

”Ja, det kändes övermäktigt när arbetet skulle påbörjas, men för att komma ner på andra sidan måste man först klättra och ta sig över, så är det…”

”Varje gång jag träffar människor närmar jag mig dem alltid med utgångspunkt från de mest grundläggande faktorerna vi har gemensamt. Vi har alla en fysisk kropp, en hjärna och känslor. Vi föddes alla på samma sätt och vi alla dör. Vi önskar oss alla lycka och att slippa lidande.” (Dalai Lama)

Så då var det min tur att delge er mina tankar kring mitt yrke och kanske en inblick i vad som är viktigt för mig i den yrkesrollen jag har under den här veckan. Jag tror inte att det längre är någon hemlighet för de allra flesta att jag har gjort ett par hopp mellan olika tjänster inom VH assistans och det har för mig varit en möjlighet att lära mycket men också att utvecklas i mitt yrke. Det har oavsett varit en unik möjlighet som ger mig oerhört mycket i det arbetet jag har idag och jag tror att ni kommer att förstå varför längre fram.

Jag vill flytta fokuset till det som för mig är det allra viktigaste i mitt yrke och har så varit från början, och det är kvalitén på den personliga assistansen. Jag arbetar med kvalitet på olika plan och i olika forum i företaget men det är just det jag brinner för och kärnfrågorna i allt arbete jag vill bedriva inom VH assistans.

Med det arbetet jag har idag som kvalitetschef är det just det jag vill utveckla och då via våra regionchefer och alla våra personliga assistenter, vad de levererar och hur vi som företag ska göra det mycket bättre. Just att kvalitetssäkra allt arbete vi bedriver, och det får inte bara vara en illusion utan att det blir förankrat hos alla medarbetare. Det är ett svårt jobb, för jag tror att alla förstår hur det kan bli när organisationen och de som arbetar på kontoren inte förstår vad de som är personliga assistenter arbetar med, eller hur lätt det är i en större organisation att sitta på bra tankar och utvecklade idéer men när de aldrig når ut hela vägen eller inte är applicerbara på verksamheten. För mig så är det viktigt att ha ett individperspektiv i allt det arbete jag gör och kommer göra, jag vet hur det är att arbeta som personlig assistent och det bär jag med mig i allt det arbetet som jag gör och alla idéer som jag presenterar för organisationen. Vi arbetar för våra kunder, inget annat, men det går att göra på en mängd olika sätt. Där är just i den här branschen oerhört svårarbetat på många sätt.

När jag började arbeta som personlig assistent/arbetsledare började jag ganska snart att inse vikten av professionen och den stora skillnaden man kan göra och på hur många olika sätt man kan göra. Det är ett unikt uppdrag jag tilldelades och ju mer jag började tänka på det ju svårare blev det, ganska snart hamnade jag i en rad etiska dilemman som ställde till det lite för mig. Men i takt med att jag växte in i uppdragets mening blev svaren alltmer klara.

För mig blev det tydligare att yrket är långtifrån enbart det vårdinriktade som jag tror att många ser som självklart, att arbeta som personlig assistent är först och främst i mina ögon ett pedagogiskt arbete.  Att arbeta som personlig assistent är i grunden detsamma oavsett vilken individ man arbetar med och för. Det innebär att först och främst flytta sitt perspektiv utanför sig själv till en annan person och den personens möjligheter och livssituation vilken den än må vara, där fyller den personliga assistenten sin roll som vägledande, stöttande och även fysiskt så som armar, ben eller vad det än må vara, och där följer de unika arbetsuppgifterna som yrket innebär.  Det totala fokuset ska i arbetet flyttas till en annan individ, det är det som är professionen personlig assistans.

När de basala behoven är uppfyllda, vilket alltid är nummer ett följer just att stötta, uppmuntra, förenkla och uppmuntra och därigenom faktiskt kunna påverka, förändra och faktiskt kunna sätta en guldkant på tillvaron när det är möjligt, utifrån de förutsättningar som finns, det är en unik möjlighet att kunna göra det här, men ingen svår uppgift när man har förstått sitt uppdrag och det är det jag vill kunna få ut till alla medarbetare som arbetar inom VH assistans, de som inte förstår sitt uppdrag eller arbetar utifrån dessa enkla (Ja, faktiskt) krav har inget i mina ögon att göra inom den här professionen.

Jag har tyvärr upplevt många situationer som skrämt mig inom personlig assistans, och gör det fortfarande, när någon inte förstått sitt uppdrag och hur lätt det då är att gå över en annan människa, kränka någon annan och även hämma dennes utveckling. Många gånger tror jag inte att det är medvetet utan endast på grund av att personen ifråga inte har förstått sitt uppdrag.

Men jag har också sett bevis på precis motsatsen, personer som fullt ut förstått sitt uppdrag och vilka förändringar det har kunnat innebära för enskilda individer. Det gör mig varm i hela kroppen och fyller mig av lust att kunna påverka så att fler förstår just det här, och det har lärt mig så mycket i hur jag vill att VH assistans ska arbeta och vad vi ska leverera. Så för att avsluta denna text som skulle kunna bli hur lång som helst, vill jag tacka alla fantastiska medarbetare vi har och säga att jag kommer att arbeta hårt för att ni ska trivas hos oss och ta möjligheterna som mitt nya uppdrag ger i att inom VH assistans kunna förbättra för professionen och den assistans vi levererar ut till våra kunder!

Önskar er en fin vecka, ta vara på de möjligheter ni har, och njut av det vackra vädret!

Linnéa Lilja, kvalitetschef

”En smart person kan se skillnader mellan människor och olika religioner och ursprung, men en vis person ser likheter och de saker vi har gemensamt.”

Läs Boken, den ger nya insikter och tankar!

Torsdag, dagen innan midsommarafton och alla undrar- får jag tag i några svenska jordgubbar i år?

När jag såg den här bilden fick jag tivolikänsla, tre bollar, tre kast, får du ner alla gubbarna vinner du en krambjörn. Andra kanske ser något annat, som t.ex. jordgubbar. Jag är nog lite för mycket sportfåne, som ser tävlingsmoment i allt.

Det är ju tid för att plocka en massa så att man kan göra en eller kanske en ?

Jag har tagit fram regnställ och paraply för det har ju inte slagit fel innan- har man inte med sig det när man ska fira midsommar kommer regnet. Jag tänker proaktivt, har jag med mig regnkläder kommer solen. Så nu laddar vi för att fixa till en grönskande midsommarstång, groddans, dragspel och en massa god fika på filtar runt om i parkerna.

Jag och alla medarbetare på VH önskar Er en riktig god och glad midsommar med en massa sol.

/Hasse, Regionchef Syd

Halloj!

Regionchefen i de mest kontinentala delarna av Sverige som trycker på tangentbordet denna vecka.

Snipp snapp så var vi i midsommarveckan, tiden flyger verkligen fram, det känns som om det var i förra veckan man stod och försökte hitta brevlådan i snödrivan.

För att undvika att bli helt insnöade har vi här i Skåne investerat i mobila kontor, så att vi numera alltid kan bli nådda och det gärna på soliga platser, just nu skulle vi kunna vara på plats i Sydafrika och se på fotbolls-VM, men jag hade lite svårt att få igenom det resetraktamentet.

Så här ser kontoret ut förresten..

Hej!

Denna vecka är det min tur att blogga. Jag heter Didrik och jobbar på kommunikationsavdelningen här på VH assistans.

När jag skriver att jag jobbar på kommunikationsavdelningen så kommer jag helt osökt in på detta med kommunikation och vikten av en god sådan. För att jag och någon annan skall kunna förstå varandra, måste vi ha ett gemensamt språk, det vill säga en kommunikationsmetod som vi båda behärskar och förstår. Symboler och bilder är ett sådant språk.

Jag tycker detfinitivt det kan finnas en mening i att gå till ett mer symbolinriktat publikt rum då bilder kan vara en bro mellan den som kan kommunicera och den som inte kan det. Kommunikationshjälpmedel idag baseras ofta på symboler och bilder just därför att de täcker hålen som kan uppstå när möjligheten till tal eller skrift inte finns.

Mitt favoritexempel på hur lätt det kan vara att anpassa samhället är japans tunnelbana som på ett lustigt och effektivt sätt kommunicerar kort med skrift på både japanska och engelska, samt en bild som enkelt förklarar meddelandet.

Detta är min första vecka som bloggare. Jag heter Emma och jobbar som jurist i Umeå. Just nu i mitt arbete håller jag på att begära in intyg från personer som i sin profession som kan styrka ett behov av personlig assistans. Det är av oerhörd vikt att få ett bra intyg som kan användas som "bevisning" i en process mot kommunen eller försäkringskassan. Det kan röra sig om intyg från läkare, logoped, pedagog, sjukgymnast, kurator, rektor, lärare, övrig skolpersonal, elevassistent osv. Alla personer som på något sätt kan intyga och beskriva vilket behov personen i fråga har. 

Problemet som man stöter på är att dessa människor tycker att det är svårt att skriva intyg, på vilket sätt ska det skrivas. Jag möter olika människor i olika professioner och vissa ställer verkligen upp och tar till sig allt som jag försöker förklara för dem. Vad som måste framgå i intyget, hur dessa personer kan styrka exempelvis barnets behov av assistans, hur man kan skriva det på ett språk som riktar sig till myndigheter och den praxis som utvecklats kring lagstiftningen. Medan vissa personer ställer sig högst ovilliga till att skriva ett intyg som styrker ett visst behov. Då känner jag mig rålös. I ett ansökningsförfarande gällande personlig assistans eller ett överklaganingsförfarande som rör ett avslagsbeslut kan ett väl skrivet intyg från en läkare vara det som blir den avgörande faktorn. Den faktor som gör att just detta barn eller denna vuxna  person med funktionshinder får personlig assistans. Med ett bra intyg som är skrivet utifrån de begrepp som lagstiftningen utarbetat gällande de grundläggande behoven. Exempelvis att barnet behöver tillsyn av en person som har ingående kunskaper om barnets funktionshinder för att kunna veta vad barnet behöver, vad barnet vill och även för att kunna hjälpa barnet att kommunicera med andra, att enbart skriva att barnet är i behov av vuxenstöd räcker inte. Av detta kan man då utläsa att vem som helst kan inte hjälpa barnet, utan det måste vara en person som känner barnet och dennes funktionshinder och hur det yttrar sig.

Får man ett bra intyg kan hela processen vara räddad. Därför tycker jag det är så viktigt att verkligen all personal som arbetar med personer som på något sätt har ett funktiosnhinder ställer sig positiva till att intyga att dessa personer är i behov av personlig assistans. Givetvis hjälper jag dem som undrar hur man ska skriva det, men blir bara extra glad när det är en person i sin profession som faktiskt också vill hjälpa personen som är i behov av den personliga assistansen. Tack till alla er!

I mitt förra inlägg skrev jag om det timbelopp vi arbetar efter och som är samma för alla företag och kommuner som sysslar med personlig assistans. För år 2010 är detta belopp 252 kr per assistanstimma.  Höjningarna från år till år är nog den enskilt största faktorn som avgör om assistansens kvalité bevaras, förbättras eller rentav försämras. Låga höjningar = sämre förutsättningar.

Kopplat till mitt förra inlägg där jag pratade om assistansens timbelopp så är den personliga assistenten givetvis den enskilt största kostnadsposten för alla assistansbolag. Av det timbelopp som betalas ut från Försäkringskassan går merparten i alla assistansbolag till kostnader för lön och kringkostnader för den personliga assistenten. Den personliga assistenten är givetvis också den viktigaste tillgången.  Utan assistenter kan ett assistansbolag ha hur många kunder som helst men ändå inte få några intäkter. Försäkringskassan betalar bara ut ersättning om de beviljade assistanstimmarna utförts (vilket är logiskt). I assistansersättningen ska lön, sociala avgifter, pensionskostnader, försäkringar, utbildningar, personalförmåner, och så vidare för den personliga assistenten täckas in.

Idag vill jag gå in på yrket personlig assistent. Jag är ekonom och räknar på siffror, löner och bokföring mest hela dagarna. Min bild av personliga assistenter skiljer sig säkert från den bild andra har. Personlig assistent är kanske inte ett yrke för alla likväl som yrken som ekonom, säljare, läkare eller städare inte är det.

Sett ur mina ögon som aldrig varit personlig assistent måste de tydligaste fördelarna med yrket vara att känna att man kan göra en skillnad för en annan person. De saker man gör på jobbet varje dag hjälper en annan människa på ett väldigt tydligt sätt. Yrket borde vara relativt fritt. Det borde vara varierande och man upplever nog inte att man är ”instängd” på ett kontor eller ett fabriksgolv hela dagarna. Samtidigt är arbetet givetvis väldigt ansvarsfullt! Vad är din uppfattning om yrket personlig assistent?

Har yrket personlig assistent hög status idag? Det beror på vem man frågar. Den som är funktionshindrad och har behov av assistans tycker givetvis att det inte finns något viktigare yrke medan andra inte förstår hur mycket en personlig assistent kan bidra med.

Hur höjer vi statusen för yrket personlig assistent? Den del av yrket som förmodligen alltid kommer debatteras är nog vad som är en rimlig lön. Ur ett politiskt ekonomiskt synsätt ska kostnaden vara så låg som möjligt. Genom att bestämma assistansens timbelopp kan också politikerna styra lönebilden (och löneutvecklingen) i hög grad.  Det finns så klart ingen som kan (även om många nog skulle vilja) bedriva assistans med löner som kostade mer än man fick in per timma. Andra delar i ett yrkes status kan vara möjligheten till utbildning och utveckling. Det vore kanske inte fel med någon form av certifiering eller examen för personliga assistenter.  Möjligheten till karriär kan också vara en faktor som lockar människor till ett yrke där de ser en lång framtid. Anledningarna till att man väljer ett yrke kan givetvis variera väldigt mycket från person till person.

Som ni förstår bygger resonemanget på att det finns en ekonomisk grund att stå på. Det mesta kostar som ni vet pengar nuförtiden. Att få ett yrke att anses viktigare och bättre går inte över en natt men målet måste givetvis finnas där. Jag hoppas att alla som idag arbetar som personliga assistenter förstår hur viktiga de är och att även de som aldrig träffat en personlig assistent ändå förstår vikten av att personliga assistenter finns!

/ Thomas